Ibland blir..

Ibland blir det inte roligare än såhär. Från förra veckans SSAB-svep.

/Sandra

Kanske det lurigaste i år.

När jag blev inringd i söndags var det egentligen främst för ett jobb. Jobbet ni ser två bilder av här ovan. Det är nog faktiskt det svåraste ljusmässigt jag plåtat i år. Ljus fanns det, i mängder. MEN. Färgat och så discobollar som kastade ljuspunkter med mer än två stegs ljusare exponering. Jag ville slita av mig håret en stund men hade tur som kunde vara kvar ett tag.

Vanliga konserter är inga problem alls. Men detta. Hujedamig. Men det löste sig och jag levererade 12 bilder till slut. Puh.

/Sandra

Igår ringde telefonen.

Igår när jag satt i godan ro och åt min brunch. ja, det var snarare brunch än frukost ringde telefonen. Krisläge på jobbet, kräksjuka och massor jobb. Frågan var om jag kunde hoppa in några timmar. Vilket jag gjorde. Jag har ju en liten släng av arbetsnarkomani och en lojalitet som nästan är löjlig ibland.

Fyra timmar vart det och jag hann med ett kulturjobb och en julmarknad. Självklart vart det bilder på en häst. Så fort det är en häst i närheten dras jag dit, lite roligt egentligen. På det sättet är jag lite lätt förutsägbar.

Eller julmarknad och julmarknad, det var sagt att det skulle vara Julskyltning. Men i Nyköping skulle man nog mer kalla det julmarknad.

Nu sitter jag mest och är rädd för att bli smittad av kräksjuka..

/Sandra

Kjell Janson - glaskonstnär.

Fotade en glaskonstnär i veckan. Jag gillar glas. det är ett fantastisk material som jag önskar att jag kunde hantera. mer om glasblåsning kommer dessutom i julbilagan!

/Sandra

"Man fortsätter leva, det är det enda man kan göra"

Per och Matilda Lexell driver lantbruk på Ålsta gård utanför Gnesta. Måndagen den 12 april 2010 hände det som inte fick hända..

Läs hela jobbet i lördagsbilagan. Det var ett par omvälvande timmar jag och min reporter spenderade på Ålsta gård. En stark historia som är svår att hantera bildmässigt, textmässigt också även om Malen som skrivit det är en oerhört duktig journalist som verkligen gjort en text som är lätt att ta till sig.

Jag är oerhört tacksam över att Per och Matilda ville dela med sig av sin berättelse.

/Sandra