Suktar efter ljus.

Peppar vår stenhårt just nu. Varenda ljusglimt, varenda fågel som kvittrar försöker jag ta till mig. Jobbar på det positiva. Även om det känns som hösten och vintern gick fort. Men det är ju såklart haft sina anledningar.
Fick en bröllopsbokning idag.
Det är väl ett vårtecken om något.

/Sandra

Vid Nyköpingsån.

En väldigt smygtagen bild. En sån där ögonblicksbild.

/Sandra

Igår innan jobbet.

Igår så var veterinären i vårt stall. Det skulle kastreras hästar (nu får jag en bild av att alla mina läsare av manligt kön ryser lite?). Jag passade iallafall på att fotografera ingreppen. En del rätt blodiga bilder som jag personligen inte blir så illamående av, men jag har visat dem för några som nästan letat efter en hink att kräkas i.

Hur ser ni på det där med "äckliga" bilder? Tycker ni att man ska censurera sig?

Jag har tidigare tagit bilder för SN som inte blivit publicerade för att de är för äckliga. Fast jag tycker att "äckligheten" är en del av både naturen och livet.

Och sist men inte minst, vågar ni se fler bilder?

/Sandra

På ett jobb.

Så såg jag något annat...

/Sandra

En bild från en annan tid.

En bild från semestern, från canonkameran, på en annan plats utan deadline. De bilderna är för få.
De där bilderna som får tid att växa på en.

/Sandra

Bildsvep från skogsbrand!

/Sandra

Jag lever, Jag lever!

Jag är tillbaka från semestern och sitter här och hungrar deluxas innan lunchen! Lugnt tempo på jobbet och jag har hittills gjort ett jobb idag.

Hoppas ni mår bra!

/Sandra

Söndagkväll.

Den här helgen har varit konstig. Lång fast kort. Jag har egentligen inte haft jättemycket jobb (i jämförelse vad det brukar vara alltså) men ändå är jag helt slutkörd. Kanske har med benet att göra, men jag är riktigt trött nu. Det har inte varit så mycket sportjobb utan mer "sommartips"jobb, tre stycken har vi gjort i helgen - mycket bilder och sådär. Det är trevligt.

Nästa vecka jobbar jag tre dagar sen har jag...
SEMESTER!!!


Ni ska få se mer bilder från helgen men jag tänkte jag skulle låta lite mer gå i tryck först :)

/Sandra

Tillbaka och inslängd i livevärlden.

Det är måndag, på många sätt. Har slitit mitt hår lite på förmiddagen och nästan börjat gråta för att saker inte riktigt funkade på jobbet. Såhär:
Jag ska livesända tre dagar i rad denna vecka. Superkul, men han som är Master är sjuk och jag kan inte vårt nya system - därav hårslitningen. men efter lite ångest löste det sig och jag har till och med varit lite kreativ såhär på eftermiddagen med att göra grafik till vårt nya livesändningsprogram som förövrigt heter Wirecast. Proffsigt program typ.

Men som sagt, det blir video och livesändning denna vecka så kanske inte mycket av stillbildsvaran.
Ni får hålla till godo med lite random bilder.

/Sandra

Längtalängtalängta.

Ni är medvetna om att det inte varit barmark sedan november?
Få se nu: nu är det 20 mars (!) och senast vi såg barmark var typ över 120 dagar sedan. Kan det stämma?  - om någon har invändningar kommentera gärna.

Iallafall så längtar jag till andra toner än 125 nyanser av grådask. Visst är det fantastiskt vackert när det är vinter och man kan jobba mycket med det grafiska utrycket. Men nu längtar jag efter färg.

murrig färg. Kom igen nu naturen, work it!

/Sandra

Att vända blicken från motivet. (3)

När man vänder blicken från det man egentligen borde fokusera på kan man mötas av världen på ett alldeles besynnerligt vis, nästan som naturen skapade den. Förutom elledningarna.

/Sandra

19 minusgrader. (2)

Det var minst sagt kyligt igår när jag skulle fota Stjärnhovs Byalag. När jag åkte hemifrån på morgonen var det 20 minusgrader och enligt uppgift var det runt 19 minus nät bilderna togs. Kamerorna var bara halvladdade sen dagen innan och man såg i princip hur batterierna laddades ur framför mina ögon. Eller kanske inte riktigt så, men nästan.

/Sandra

och skogen konung låg fälld...

Det vart inte fler genrebilder igår. En tipsare ringde in om en skadeskjuten älg och jag och en reporter fick åka dit.

Vi satte oss i bilen och for ut för att möta Kalle. Kalle tog oss sedan till kanten av en myr. Jag vet inte om ni varit vid så många myrar men såhärårs är de orangefärgade och oerhört vackra. Där i kanten låg iallafall en ståtlig älgtjur, platt mot marken. Som om han störtat in och ramlar rakt mellan stenen och en liten rotvälta. När sökandet efter bevismaterial började så började en hemsk lukt sprida sig. Ett skott hade tydligt gått in i älgen och sargat upp innanmätet. Det var hål i magen och avföring låg lös runt tarmarna. Hemskt.

Reportern gav mig lite skvattram, en växt som luktar en del att ha i handen som jag då och då luktade på under tiden jag fotade. För att rensa bort den hemska lukten..

En skadeskjuten älg som inte är anmäld innebär jaktbrott. Mannen på bilden som "obducerade" älgen, det vill säga - letade efter en kula var mycket upprörd. Älgtjuren hade verkligen lidit in i det sista.

/Sandra

En jaktbild till.

Har fått mycket positiv respons på jaktreportaget som jag och min kära kollega Jenny Palmqvist gjorde i helgen. Jag tackar oerhört mycket för det och glädjs åt att tesen "bra bilder är viktigt" stämmer.

Bra bilder ÄR viktiga. Jag är nog inte ensam i att skippa artiklar där bilderna är av halvdan kvalité.
Det är ingen lögn att bilden är det första man ser och därmed är avgörande om det väcks ett intresse eller inte.

/Sandra

Lördagsförmiddag.

 I lördags åkte jag hemifrån ungefär 06.20. Slutade 22.00 i fredags men kände att det var något jag behövde göra. Ett jaktreportage närmare bestämt. Egentligen var det planerat till söndagen men så dök något annat upp och vi fick avboka det.

Men ni vet, drivkraften, den där glöden. Ibland går den tamejfan inte att släcka. Så då får man göra det ändå, fast man inte "får".

Så fast jag egentligen började kl 09.00 så stod jag och väntade på jaktledaren klockan 07.30 på en bestämd plats. Ut i i skogen. Jag gick med hundförare, det vill säga 1,5 h i blöt och snårig terräng i periodvis hällande regn. Vara med i verkligheten, där bilderna tas.

och fast det inte skulle få plats i måndagstidningen så är det där idag....
hur det gick till kan man ju fundera på..

/Sandra

Att bo på landet.

Jag kanske är lite konstig. Eller rätt så konstig. Att flytta ut, långt ute på landet vid en ålder av 23 år när det närmsta många kommer naturen i den åldern är i en buske på vägen hem från krogen.

Men det här är en av anledningarna. Att på morgonen när man egentligen vill gråta för man är så satans trött, så stannar man upp och bara njuter över att världen är så vacker. Att man bara genom att titta ut genom fönstret får ny kraft och inspiration.

/Sandra