Om bilder som aldrig publiceras.

Vi filmar mer och mer. Gör "tv". På en del jobb man går ut på är det bara fokus på film, det kanske inte ens ska bli någon stillbild. Det tycker jag är trist.
Jag gillar ju verkligen stillbilden. Den är på alla sätt - mitt medium.

Men det går mer och mer mot video. Iallafall här. Stillbilden får stryka på foten och det sker varje vecka att det hugger till i magen när man märker att man missar en bra bild, antingen för man instruerar reportern hur man gör med micken eller för man helt enkelt har videoläge och kameran riktad åt ett annat håll.

Tanken var att bilden här ovan skulle bli en opublicerad bild, men eftersom vi har så bra redigerare här så kuppade jag in den i tidningen. Inte på platsen där den skulle vara men.
Men det är inte varje dag man kan göra så.


/Sandra

Ja.. vilket ISO var det nu då..

DEN HÄR bilden var det.
och det var Jimmy som hade rätt... 25600 är rätt svar. är det inte lite sjukt? När jag började plåta digitalt vågade man knappt gå upp på iso 1600 för det bara brusade järnet.
Vart kommer detta att sluta?

/Sandra

Sandra vs. förkylning = 0-1

Jamen det är klart att man ska bli sjuk på sin lediga helg, så är det ju bara! Är hemmavid idag också (måndag) efter lite rådgörande med en vän som har lite skills på det där med vad man bör och inte bör göra. Är lite risig men inte ens hälften som i lördags när jag ägnade mig åt feberfrossa. Vila ordentligt + inte smitta kollegor, sen kan man jobba igen.

Bilden är från ett jobb förra veckan om tandläkare. Nya priser och höjd ålder för gratis tandvård.
Jag tycker faktiskt det är jobbigt att plåta tandläkeri. Slakt, operationer, diverse blodiga saker är helt okej. Men tandläkare tycker jag är jobbigt. Därav relativt distanserat. så kan det vara!

/Sandra

Nya tag.

För snart två veckors sen trodde jag nästan att jag skulle ramla ihop i en blöt hög. Det gjorde jag inte. Jag överlevde men det har varit rätt så jäkla bajstufft. Fortfarande saknas det alldeles för många svar men det är inget jag personligen kan påverka. - Det har också varit svårt, som det kontrollfreak jag är ibland.

Men för att starta om på en ny kula så kör vi ett bildsvep på kattungar. De var i huset jag fotade ett inredningsreportage i idag. De följde efter, hängde i kamerareman och de visste precis hur söta de var.

Så hej igen. Nu kör vi igen.

/Sandra

Igår innan jobbet.

Igår så var veterinären i vårt stall. Det skulle kastreras hästar (nu får jag en bild av att alla mina läsare av manligt kön ryser lite?). Jag passade iallafall på att fotografera ingreppen. En del rätt blodiga bilder som jag personligen inte blir så illamående av, men jag har visat dem för några som nästan letat efter en hink att kräkas i.

Hur ser ni på det där med "äckliga" bilder? Tycker ni att man ska censurera sig?

Jag har tidigare tagit bilder för SN som inte blivit publicerade för att de är för äckliga. Fast jag tycker att "äckligheten" är en del av både naturen och livet.

Och sist men inte minst, vågar ni se fler bilder?

/Sandra

Ett inlägg om att äga.

Fan vad jag äger saker. Inte i benämningen att jag är bra på dem, utan jag har bara en stor mängd grejer. Trots att jag inte ens är 25 år har högar av gamla kameragrejer (analoga dårå), fotoramar, fotopapper, fototidningar, kläder, udda porslin samlats. Vad tusan ska jag med alla de där grejerna till?

Förut kunde jag säga till mig själv att jag handlade mycket second hand men sanningen är ju att även det är en konsumtion. All konsumtion som har någon form av ursäkt är väl egentligen inte bra.

Den stora utrensningen har börjat och frågan är vad som ska hamna vart? Det är ju inte direkt andrahandsvärde på gamla kameror nowadays.
- Eller en del är det ju det på, såklart. Men långt ifrån alla jag har...

- Det jag tror har mest andrahandsvärde är nog faktiskt kläder...
Men jag vettesjutton.

Det är iallafall ett surt äpple som är dags att bita i - att minska antalet saker i hemmet.

Over and out!

/Sandra

Röstar ni nej?

Jag är inne på att ändra bloggen rätt mycket. Kanske är förändring bra, kanske inte?
lite mer som btbild-bloggen som jag var med och startade en gång i tiden: http://btbild.blogspot.se/

tycker ni det är en bra idé?

/Sandra

Varför det är nästintill stillestånd på bloggen.

Nu är det lunk här på bloggen. Anledningen är brist på tid. Jag är lite mitt i en flytt, dock inte en jätterolig flytt. Jag ska flytta från mitt superfina hus på landet för att det helt enkelt blir för dyrt. Man kan inte ruinera sig själv bara på att bo - man måste ju leva också.

Det tråkiga med flytten är att jag faktiskt ska sova på soffan hemma hos pappa ett tag, för jag har inte hittat någon vettig lägenhet här i Nyköping. Med vettig menar jag att jag vill bo någonstans där jag kan gå till vänner, och har nära till jobbet och känna att här kan jag bo ett tag. Drömmen är väl en etta eller tvåa på ringvägen. Men jag har ju bara stått i kö i Nyköpingshem i två år så då lär jag få vänta.

Bodde ju en sväng i Harg innan huset, men trivdes inte alls där - säkerligen för att jag inte har någon som helst relation till den stadsdelen och allt jag pysslar med är på annat håll än just Harg.

Så istället för att blogga, så packar jag och städar. Så nu vet ni.

/Sandra

Lördag.

Hej alla trogna läsare, och ni andra!

Här sitter jag och klämmer in ett blogginlägg mellan massor jobb. Lördag innebär - som ni flesta vet vid det här laget - att man jobbar ensam som fotograf på SN. Det är rätt roligt. Mer ansvar, och ibland kan man ta mer tid på sig.

Imorse var jag ute och fotade starten på Arkö-runt. Jag har ingen personlig relation till båtar och kan tycka det är lite klurigt att fota dem från land. Men jag tycker det blev helt okej ändå?

Mycket för att solen låg på de vita seglena så man kan kunde underexponera bakgrunden lite. Det "poppar" lite bättre då.

/Sandra

Besvikelse.

Photography to the amateur is recreation, to the professional it is work,and hard work too, no matter how pleasurable it may be.

- Edward Weston

Har ett fantastiskt jobb. Men ibland dör jag bara. Dör på att man sliter sig ut och in för att få bra bilder, jobba med en berättelse och man får inte ens utrymme utan allt bara komprimeras ihop, beskärs och dödas. Då vill jag bara lägga kameran på hyllan och aldrig mer fota för press.
Men jag vet att man inte kan handla så omoget. Man måste fortsätta. Även om det känns tungt.

/Sandra

Varför enbensstativet räddat mig...

Jag har inte varit i 100 % form denna vecka. Snarare kanske 65 %. Jag har inte kunnat sitta på huk vilket jag gör väldigt ofta när jag jobbar. Försökte sitta på huk i måndags, slutade med att jag tippade åt sidan för det gjorde så satans ont. - varför då kan man ju undra...

Förra veckan fick jag in en träbit/träflisa/pinne/vad du nu vill kalla det rakt igenom benet. Jag har gjort en bild här så ni ska förstå.. Så jag kunde i princip knappt gå förra torsdagen och fredagen, haltade rejält. Började jobba i måndags igen men som sagt var, det gör fortfarande lite ont fast trägrejen är ute. Min vadmuskel är väl inte riktigt vad den varit heller.

/Sandra

Tillbaka, om än lite tilltufsad.

MC-snubbe från idag.

Jag skulle ju komma igång och blogga mer frekvent igen, istället vart det ett platt fall skulle man kunna säga.

I onsdags råkade jag spetsa mitt högra ben. Träpinne rakt genom benet - fick åka till akuten och vara sjukskriven i två dagar eftersom det typ gjorde ont när jag försökte stödja på benet. Så vilat i fyra dagar och typ kollat på fantasyfilmer och tyckt himla synd om mig själv. Så därför ännu mer passivitet. (och ja, det var så nasty som det låter. speciellt när jag tvättade såren imorse. BLÄ!)

Men nu gör vi ett nytt försök, utan pinnar i ben.


/Sandra

En ledig dags reflektioner.

Från att ha varit någon form av übermänniska och bloggat flera gånger om dagen har jag de senaste veckorna varit som en ballong som luften gått ur.

Den här veckan har varit rätt späckad, främst nu på helgen. Sammantaget utöver vanliga fotojobb har jag gjort 8 videos. Det blir ett rätt högt tempo då. Jag har precis börjat tycka det är rätt skoj med video.
Ärligt talat har jag mest tyckt det är lite jobbigt att göra video men nu har det börjat bli lite roligt och jag försöker jobba mer med det. Då har det ändå ingått i mina arbetsuppgifter rätt länge..
- Det tråkiga är dock att stillbilderna lätt blir lidande. Det är himla tråkigt att det blir så. Men det är en diskussion man får ta från jobb till jobb, vad ska man egentligen satsa på?

Igår var det folkomröstning i Trosa. Jag och en reporter var där och besökta vallokaler och var med när de räknade röster. Det var tempo men inte så man stressade ihjäl sig, annat blir det nog till valet nästa år....

/Sandra

En av diskussionerna på jobbet på senaste tiden.

I veckan spenderade jag 2 h på att fota en föreställning. DET är oerhört ovanligt. Händer ytterst sällan och jag kan nästan påstå att jag aldrig gjort det sen jag började jobba här. Däremot har jag stått åtskilliga timmar på diverse fotbollsplaner och sporthallar. Det är även lite ovanligt att man spenderar jättemånga timmar på vanliga nyhetsknäck, men på sportjobb som sagt var - där kan man lägga ner timmar.

Det fanns diskussioner om att sport är typiskt manligt och kanske därför automatiskt får större tidsutrymme även om man kanske bara får en bild i tidningen?
Porträttjobb får absolut inte samma utrymme (tidsmässigt pratar vi fortfarande) och föreställningar får sällan det.

Det är helt klart något att ta till sig och en vana att bryta. Ibland har vi upp över öronen med saker att göra men det handlar ju ständigt om prioriteringar. Ständigt.

/Sandra

Med våren kommer allt.

Nu är det faktiskt vår, det får man ändå lov att säga. Det är redigt aprilväder ute och ena stunden är det ruggigt och nästa stund underbart. Vädret ser ut att fortsätta vara så enligt väderprognoserna.
Lite som livet.

Det har varit lite dåligt med bloggande från mitt håll de senaste dagarna. Jag har varit upptagen med annat, jobbat i ett relativt intensivt tempo och på de lediga stunderna har jag ägnat mig åt annat. Med annat menar jag hästköpande. Idag tog jag den första turen på min alldeles egna häst. Det kändes overkligt.

Men, jag ska försöka få upp suget för bloggen igen och har fått in lite önskemål om vad jag kan skriva om. Det är bra och jag jobbar helgen så jag ska försöka uppdatera ordentligt.

Trevlig helg!

/Sandra

Tystnad.

(Bilder från Instagram)

Jag har inte bloggat varje dag nu som jag brukar, jag har varit sjuk, tänkt mycket och varit sådär trött som man är när småbarnsbakterier tar sig in i ens arma kropp. Har ni varit mycket sjuka?

Nu är jag iallafall på jobbet och ja, jag är egentligen lite sjuk. Har väl fått höra tre gånger att jag ser blek ut. Fast det har nog snarare med bristen av sol att göra..

Fotoläget idag: lugnt på förmiddagen, ska ut på ett jobb nu 11.30. Sen blir det bebisfotografering efter lunch och ett porträtt.

Till porträttet har jag en idé så jag har klippt och klistrat och provat lite nu på morgonen för att se om idéen funkar. Ni kommer säkert få se resultatet sen, dock vet jag inte riktigt när porträttet ska gå i tidningen. Går det i helgen får ni se det snarast möjligt.

Det är bra att vara lite sjuk, att liksom vara borta en stund, för då ser man saker lite på annat sätt. Det är ju som semester. När man får en paus kan man ta sig an "problem" med nya ögon och lösa saker på annat sätt.

Nu går jag dock ALL-IN för att bli frisk!

/Sandra

Mitt liv är ett ständigt pågående projekt.

Jag vet egentligen inte riktigt när det började, min rastlöshet som gör att jag ständigt måste ändra saker i mitt liv. Ständigt på jakt, ständigt beredd att offra något annat.
Kanske har jag ärvt det av mina föräldrar?
Kanske är jag bara ett barn av min tid?

När jag var yngre resulterade det i ständigt byte av vänner och hårfärg. Ständigt. Sedan vart det städer och flyttar. Smågluttande på framtiden, ett evigt drömmande. Nu möblerar jag om varannan vecka.

Nu är jag där igen, projektet verkar vilja ändra sig. Men jag är inte riktigt den som för i dansen denna gång. Jag fick ett erbjudande i onsdags, som jag trånat efter. (Nej - inte ett nytt jobb)

Erbjudandet innebär en stor ekonomisk förändring i mitt liv, det skulle betyda att jag skulle vara tvungen att flytta från den här fantastiska huset (som visserligen egentligen är något för dyrt för en ensamstående...). Jag älskar det här huset, det känns verkligen hemma. Men man kan inte ha allt?

Så just nu har jag en oerhörd ångest och vet inte riktigt vad jag ska göra. "Erbjudandet" skulle göra mig oerhört lycklig samtidigt som jag skulle få slita en hel del. Mycket funderingar nu.

Livsvärk är inte alltid ett stavfel.

/Sandra

Snart så.

...går jag av en sjudagarsvecka och framför mig har jag sju dagar ledigt.
Känns behagligt och återhämtande.

Hoppas ni alla haft en superpåsk!
/Sandra

Är det lördag?

Nej, men det känns som det. Påskhelgsjobbet har börjat. Two days to go för min del.
Idag har jag äntligen fått ordning på en video vars material jag filmade igår.
Mycket material, mycket reporter som pratar i mun på den vi intervjuar.
Men det gick till slut!

/Sandra

Saker jag ska göra.

Våren är tydligen inställd. Men om det någon gång kommer vår ska jag fota naturporrbilder som ska upp på vägen hemma så det ständigt blir en påminnelse om vårens återkomst. Nu känns det rätt bittert.

/Sandra