Hur jag lärde mig att sminka en gris och varför jag slutade.

När jag var yngre så älskade jag photoshop mer än jag älskade kameran. Det primära verktyget var alltid photoshop, inte kameran. Jag lärde mig använda PSP till allt, kontraster, ta bort, lägga till. Jag blev  duktig och lärde mig släta över misstagen och slarvfelen jag gjorde med kameran. Det fanns någon slags makt i att kunna redigera saker i efterhand, en konstant retusch av verkligheten. Jag blev uppmuntrad av folk omkring mig och jag utvecklades.

Sen hände något.

Vad är väl inte direkt självklart, kanske var det upptäckten av det traditionella mörkrummet eller upptäckten att det som är uppenbart "fint" kanske inte är det som räknas. Att allt det putsad inte är något annat än fasad. Mitt fokus flyttade från photoshop till kameran och kameran blev allt mer intressant. Kanske var det när jag började få ordning på all teknik och INSÅG att en bra bild alltid är en bra bild, oavsett vad det var för kopiering på den.

Sen upptäckte jag nöjet i att kunna berätta med bild, hur bildspråket kan sätta hela agendan, och mitt  bildspråk var länge begränsat av vetskapen att jag kunde fixa saker i efterhand. Men jag gick på fotoskolor och kurser och fick nya verktyg som inte går att mäta sig med ett bildbehandlingsprogram.

Numera använder jag till 90 % camera raw och går i undantagsfall in i photoshop. Det går för långsamt och jag känner att photoshop tar för mycket fokus från det som faktiskt är viktigt. Bilden.
Det som tilltalar mig mest är inte en finputsad yta utan berättelsen bakom. Alla känslor och frågor som bilder faktiskt väcker i oss. Dagligen.

Vår kära Christer Strömholm sa en gång
"Blir tekniken självklar blir känslan fri"

Nu är min känsla fri.

Over and out.

/Sandra

2 kommentarer:

  1. jag var nog aldrig riktigt såld på photoshop. tyckte mest det var segt i gymnasiet att vi ägnade mer tid åt photoshop än åt att fota. som om det var viktigare att lära sig att retuschera än att utveckla sitt bildspråk och sin relation till själva kameran. men olika lärare prioriterar väl olika saker. :) (plus att det antagligen (kan jag tänka mig) är lättare (dvs mindre tidskrävande) att lära ut photoshop än att lära ut hur man ska utveckla sitt bildspråk.)

    dagens utvikning! ;)

    SvaraRadera
  2. Well said! Och himla bra utveckling!

    SvaraRadera