Tre från i lördags.


 


Var på Hertig Karls marknad i lördags, jobbade exakt samma helg förra året och schemat var rätt så snarlikt med Hertig Karls, SN-löpet, flygdag på Skavsta med mera. Dock inte lika späckat denna gång så hade lite mer tid på varje jobb - mycket uppskattat att slippa tugga fradga av stress.
På söndagkvällen sov jag en stund i vår massagestol vi har här på jobbet efter att jag gjort ut alla jobb.
Det är lite livskvalité instucket i all helghets.

/Sandra

En annan bild av Bullersta.


Det är inte hopptävlingar jämt.

/Sandra

Man har inte mer tid än man tar sig.



Tiden springer alltid iväg tycker jag. Plötsligt är det måndag, tisdag, onsdag och sen har en hel vecka hunnit gå och inte ens hälften av sakerna man tänkt göra har man hunnit göra.
Och sen vissa dagar blir man imponerad över sig själv, idag lyckades jag som är oerhört morgontrött att diska innan jag åkte till jobbet. Det kändes stort, och egentligen skulle jag kunna göra det varje dag. Men jag väljer att ligga kvar i sängen istället oftast.

Något jag hellre gör än att diska är att fota människor som är kära. det är grymt.
Mer kärlek åt folket helt enkelt!

/Sandra

Jag har ett knep.


...som får de flesta att le och skratta. De som blivit fotograferade av mig vet det säkert, det var något jag började med när jag kom från semestern.

Har ni några specialknep för att få folk att bli glada?

/Sandra

Lördag.




Hej alla trogna läsare, och ni andra!

Här sitter jag och klämmer in ett blogginlägg mellan massor jobb. Lördag innebär - som ni flesta vet vid det här laget - att man jobbar ensam som fotograf på SN. Det är rätt roligt. Mer ansvar, och ibland kan man ta mer tid på sig.

Imorse var jag ute och fotade starten på Arkö-runt. Jag har ingen personlig relation till båtar och kan tycka det är lite klurigt att fota dem från land. Men jag tycker det blev helt okej ändå?

Mycket för att solen låg på de vita seglena så man kan kunde underexponera bakgrunden lite. Det "poppar" lite bättre då.

/Sandra

Man är aldrig riktigt ledig.












Det är svårt att vara fotograf, man är aldrig riktigt ledig. Dels tänker man bild hela tiden och har man inte kameran med sig så blir man sur på sig själv. I helgen var jag ledig, men tog ändå med mig kameran till Bullersta och knäppte några bilder. Och skickade några till jobbet. Men de får jag lite ersättning för.

Som fotograf sliter man så fort man har kameran med sig, man vill ha den perfekta bilden - jämt. Man nöjer sig inte.

/Sandra

(Fler bilder finns på facebook)

Om jag blir förkyld...


Så var det säkert värt det. Liggandes på mage på ramdalens idrottsplats medan blixtarna började slå och åskan dundra. Tyvärr fick jag ingen blixt i bakgrunden. Däremot sken solen på Andreas som tog en träningsrunda på eftermiddagen för SN:s skull samtidigt som mörka moln tornade upp sig i bakgrunden.

En minut senare hällde regnet ner i kopiösa mängder över en fotograf med t-shirt och trasiga jeans.
Men om jag blir förkyld, då var det värt det.
/Sandra

Vattenskidor.






Ser lätt ut... eller?

/Sandra

Uppbränd bil.




Ni som har SN har sett bilderna. En bil som brann i Vagnhärad, som forslades till Gnesta. Jag åkte från Nyköping för att ta bilderna. Geografi och logistik.

/Sandra

Bilder från ett rökeri.












Första bilden tog 05.15 på torsdagsmorgonen förra veckan. Jag var skittrött rent ut sagt men glad. Glad  över att få möjligheten att vara länge på ett jobb.

/Sandra

Besvikelse.

Photography to the amateur is recreation, to the professional it is work,and hard work too, no matter how pleasurable it may be.
- Edward Weston


Har ett fantastiskt jobb. Men ibland dör jag bara. Dör på att man sliter sig ut och in för att få bra bilder, jobba med en berättelse och man får inte ens utrymme utan allt bara komprimeras ihop, beskärs och dödas. Då vill jag bara lägga kameran på hyllan och aldrig mer fota för press.
Men jag vet att man inte kan handla så omoget. Man måste fortsätta. Även om det känns tungt.

/Sandra