Det kan vara en konstig sak att säga.


Men jag är så jäkla sugen på att fota just nu. Fotografera på riktigt, inte bara "ta en bild". Utan komma nära. Ett sånt jobb i veckan räcker inte. Inte på långa vägar.

/Sandra

Ett inlägg om att äga.


Fan vad jag äger saker. Inte i benämningen att jag är bra på dem, utan jag har bara en stor mängd grejer. Trots att jag inte ens är 25 år har högar av gamla kameragrejer (analoga dårå), fotoramar, fotopapper, fototidningar, kläder, udda porslin samlats. Vad tusan ska jag med alla de där grejerna till?

Förut kunde jag säga till mig själv att jag handlade mycket second hand men sanningen är ju att även det är en konsumtion. All konsumtion som har någon form av ursäkt är väl egentligen inte bra.

Den stora utrensningen har börjat och frågan är vad som ska hamna vart? Det är ju inte direkt andrahandsvärde på gamla kameror nowadays.
- Eller en del är det ju det på, såklart. Men långt ifrån alla jag har...

- Det jag tror har mest andrahandsvärde är nog faktiskt kläder...
Men jag vettesjutton.

Det är iallafall ett surt äpple som är dags att bita i - att minska antalet saker i hemmet.

Over and out!

/Sandra

Att vara någonannanstans.


Livet.

Livet går inte att planera. Min mamma har blivit sjuk och min inspiration har liksom flugit ut genom ett fönster. Det är ju så, att när stress och oro tar över kroppen försvinner all ork att göra det där lilla extra. 
Just nu ska min ork bara klara mig genom den här fasen i livet.

/Sandra

Folkrace.






Folkrace på björshult, förra helgen, eller förraförra.

/Sandra.

Lisa Miskovsky.


Jag har fotat henne några gånger förut. Hon gör alltid ett bra jobb, resten är upp till publiken.
Lisa Miskovsky på Culturum just nu.

/Sandra

På ett jobb.


Så såg jag något annat...

/Sandra

Mörkare tider.


Det är mörkt, och med mörkt menar jag SKITMÖRKT och man försöker mäta ljuset bäst man kan fast man inte har någon att mäta det på i beckmörkret och ställa in skärpan i förväg och räkna med 0,2 sekunder fördröjning mellan avtrycket och att löparen kommer in i blixtljuset. och så blundar hon, givetvis. och ögonblicket är borta.

Men det duger ändå. För man blundar ibland när man springer.
Jag ger er tunrundan!

/Sandra

Det blev en bild i tidningen.








Förra veckan var jag och en reporter på Fåfängan här i Nyköping. De skulle ha en konst-stig eller konst(S)tig eller vad det nu fick heta till slut - i söndags. Vi var där länge och väl och jag fotade rätt mycket och det vart en bild i tidningen. På typ 2 eller 3 spalt. Så kan det vara.

/Sandra

Kväll.


/Sandra

Jag tycker inte att man ska ljuga, vad tycker ni?

Vi fotografer på SN mår inte så bra just nu. En av oss har till och med varit borta på grund av hur arbetssituationen ser ut och vi andra mår snäppet bättre, men inte bra. I veckan går vi på en utredning för hur saker och ting ska kunna ändras för att vi ska må bättre. Visst är det konstigt?
- Hur kan man inte må bra när man har världens bästa jobb?
Svaret får vi kanske snart. Jag hoppas det. Och jag hoppas på förändring.

Mediebranschen är tuff, det är många varje år som stupar och det fylls på hela tiden med ny arbetskraft. Nya, hungriga, som är beredda att jobba gratis och hoppa över luncher.
Arbetsgivarna är nöjda, men hallå?! Vi ska hålla tills vi är 65. Helst längre.

Jag tycker inte man ska ljuga.
Och jag tycker inte man ska slava.

Jag tycker man ska leva.
Leva bra.

/Sandra

Clas Olsson.


Arbetsförmedlingens generaldirektör.

/Sandra

Samma tid, samma plats.




I måndags - precis som förra måndagen - fotade jag tre politiker i samma rum, de hade inte riktigt samma kläder på sig. men nästan.

/Sandra