Roshanack Anoushe.






Hur awesome är hon inte?!
Lyssna på nedanstående. Hon är 17 bast! vad tusan gjorde jag då? inte mycket.

Länk till youtube (linda pira-video)
(Hon i lila)

/Sandra


Bästa svensk!





Linda Heed är hittills bästa svensk i veckans trestjärniga hoppningar i italienska Arezzo!!
Läs mer på Ridsports hemsida...

Som den hästtjej jag är blir jag ju skitglad och dessutom för att hon är lokal. Lokala förmågor är ju awesome! Hoppas fortfarande få åka iväg inom jobbet och göra en större grej på denna trevliga och talangfulla ryttare! Bilderna är från i höstas.. (ni gissade nog det på färgerna?) :)

/Sandra

Trosakids.





Nervösa kids som ska spela klarinett. Jag skulle inte ens kunna sätta ihop en klarinett, än mindre blåsa i den så det lät hyfsat. Inte musikalisk för fem öre.
Tur att det finns andra som är det.

/Sandra

Bettan Höglund.



För två veckor sedan fotade jag Elisabeth Höglund på galleri fiskhuset i Nyköping. Hon var trevlig och för en gångs skull gillade jag naturmåleri.
Jag kan ha svårt för det. men det var som jag sa till henne..
"det känns som jag är ute och rider".
Så..

/Sandra

Nr 9.

Jag skulle fota nr 9 men han var bänkad.



Skulle därmed tippa att det blir en annan bild i tidningen?

/Sandra

Tokdödar kvalitén?

Tycker blogspot börjat tokdöda kvalitén på mina bilder?
mer än vanligt.
Någon annan som märkt det?

/Sandra

Suktar efter ljus.


Peppar vår stenhårt just nu. Varenda ljusglimt, varenda fågel som kvittrar försöker jag ta till mig. Jobbar på det positiva. Även om det känns som hösten och vintern gick fort. Men det är ju såklart haft sina anledningar.
Fick en bröllopsbokning idag.
Det är väl ett vårtecken om något.

/Sandra

Helen Sjöholm.


På Culturum. Igår.
/Sandra

Handboll i sporthallen.





Ungefär 85 % av gångerna jag fotat i Sporthallen här i Nyköping antingen skriker jag, gruffar, muttrar eller suckar fram "jag hatar sporthallen!!".
- Ni som fotograferar själv vet. Och ni som läst min blogg någorlunda vet att det har med lamporna att göra. Någon "smart" jäkel har satt varannan "blå" lampa och varannan "gul".
Vilket gör att beroende på hur spelarna springer så blir de antingen gula eller blå. Eller gröna om man vill sätta vitbalansen på auto.
Lägg dessutom till de där ljusabsorberande tegelväggarna på det!
Det är ju sjukt!

Jag brukar tänka på alla föräldrar som vill fota sina barn (alla andra också för den delen). De har verkligen de sämsta förutsättningarna att komma hem med bra bilder att visa för andra.

Jag hoppas verkligen Nyköpings Kommun tänker på det när de ljussätter nya sporthallen.
Att underlätta med bra ljus, inte bara för oss arbetande fotografer, utan de som vill ha med sig bilder hem på sina vänner, syskon, barn eller föräldrar.

Ett tips Nyköpings kommun! Kan ni inte lösa det där med lampor och så själva finns det folk som jobbar med ljussättning på heltid. Ring dem!

/Sandra

Vintern försvann.


Och det vart inte så många snöbilder som jag hade tänkt mig. Men så kan det vara, ska bli massor mildgrader denna vecka och det räknas tydligen som vår nu? Känner ni att det är vår?
jag kände det inte när jag stod på Rosvalla och fotade bissarnas träningsmatch...



Och om några månader är såhär grönt och murrigt igen:


Det är trots allt trevligt med årstider. Nu ska jag ta mitt pick och pack och bege mig till sporthallen,
på vägen tid provar jag en ny app i telefonen. Endomondo (stavning?) som är istället för runkeeper. Får se om jag blir övertygad.

Tjo och tjim!
/Sandra

@Oxelösund.



Förra veckan. Man med pipa. Awesome.

/Sandra

Hur många har ni ätit i år?


Jag har ätit fem, och fotat ungefär lika många. Dock 3 av 5 med mobilen.
Aldrig egentligen var så pepp på dessa bullar. Men i år..
Då vart de plötsligt viktiga.
Fettisdagen på tisdag va? eller nästa?

/Sandra

Period.

Ibland känner jag att jag inte tar mig själv på allvar.
Just nu är jag inne i en sån period.
Känner mig rätt villrådig i mitt fotograferande.
Vem är jag som fotograf
och främst av allt:
vad vill jag med mina bilder?

tvivlet är vishetens början var det någon som sa.
Månne det vara så.

/Sandra

Ett porträtt av en kollega.



Ibland får man chansen att fotografera en kollega i samband med en publicering. Det är roligt. Det är något annat att porträttera någon man känner. En annan känsla, en annan utmaning.

/Sandra

Porträtt av Håkan Norén.



Blandljus, överexponerade öron. Men det är naturligt ljus.
Fick som så ofta slängt i ansiktet att jag borde göra som en viss annan fotograf på den här tidningen.
Man får höra det i princip varje vecka. Eller frågan om man är praktikant.
Man blir så trött. Men man gör sitt jobb ändå.
Fast folk inte vill respektera att man har ett annat arbetssätt eller ett annat bildspråk.
Man sväljer det, bit för bit. Icke-respekten.

För som ung tjej kan man inte ha jobb på en tidning.
Eller så kan man det.

/Sandra

Hoppas.

Hoppas kunna ta mig till stockholm och byta in 7d:n på fredag. Ta tag i lite saker.
Byta till en kamera att ständigt ha med sig. För det släpas inte i onödan här inte.

/Sandra

Förövrig dagsform.


Snorar som ett litet dagisbarn. Eller stort för den delen också. Inte vart ute på ett enda jobb ännu utan mest läst mail och kollat framtida jobb. Kortvecka, tre dagarsarbete och funderingar kring fotografi - men inte ur presssynvinkel. Utan en helt annan.

Tycker ju nu väldigt mycket om det Aida Chehrehgosha sa i svenskan för ett tag sedan...
–Jag var på fotofestivalen i Landskrona och alla hyllade allt det där murriga som Petersen och JH Engström håller på med. Men det var bara buskigt och gubbsjukt. Inte en jävla fitta till, jag orkar inte. Lägg av!

Sätter också ord på vårt samtidsfotografi. Väldigt mycket,

/Sandra

En gång trodde jag på bildjournalistiken.

Vi ska väja ut tre bilder till ett seminarium vi ska ha.
Jag sitter i vårt bildarkiv och tittar.
Letar.
Och blir förbannat nedslagen.

Det finns bra bilder, visst gör det.
I genren, sport, porträtt, kultur och feature.

Men bland nyhetsbilderna finns knappt det som jag räknar som "bra bilder".
Pekande gubbar trängs bland hus och tomma tomter.
Visst finns det några bra bilder. Oftast jobb där jag varit med i planeringen från början.
Men det är få.

I mitt egna bildspråk ser jag tendenser av uppgivenhet och likgiltighet.
Hur jag på vissa jobb vridit ut och in på mig för att få det att se intressant ut.
Medan på andra har jag helt gett upp. Allt beroende på min mänskliga dagsform.

Men oavsett hur jag vridit och vänt på mig, legat på golv, stått på stolar.
- Så blir det motivet bara en gubbe som pekar på något.

Och jag ska välja ut tre bilder.
Ska jag då välja bilder som representerar vår vardag med folk som pekar på saker?
Eller ska jag välja de andra...

Micke Berg har skrivit ett bra inlägg om bild och hur han känner kring det just nu.
Läs "Livet som slasktratt"

/Sandra


Håkan Groop.




Konstnären Håkan Groop som har Galleri Westerlind här i Nyköping. Riktigt trevlig och intresssant, ett sånt där jobb man dröjer sig kvar några extra minuter på.

/Sandra

Om bilder som aldrig publiceras.


Vi filmar mer och mer. Gör "tv". På en del jobb man går ut på är det bara fokus på film, det kanske inte ens ska bli någon stillbild. Det tycker jag är trist.
Jag gillar ju verkligen stillbilden. Den är på alla sätt - mitt medium.

Men det går mer och mer mot video. Iallafall här. Stillbilden får stryka på foten och det sker varje vecka att det hugger till i magen när man märker att man missar en bra bild, antingen för man instruerar reportern hur man gör med micken eller för man helt enkelt har videoläge och kameran riktad åt ett annat håll.

Tanken var att bilden här ovan skulle bli en opublicerad bild, men eftersom vi har så bra redigerare här så kuppade jag in den i tidningen. Inte på platsen där den skulle vara men.
Men det är inte varje dag man kan göra så.


/Sandra

Imorgon är jag ledig..



Gissa vem jag tänker umgås med?
/Sandra

Svenska rallyt.


Att göra saker inför, det är lurigt. Men fick ju med "svenska" i svenska rally i den här bilden iallafall?

/Sandra

Det där med att sälja kameror..

Har jag pysslat med förut. Man får väldigt många konstiga skambud.
Vi får vart detta barkar.

/Sandra

Ulrika Herbst.


Blivit.





Livet som fotograf på en landsortstidningen är mestadels riktigt oglamoröst. Det är att fota en jävla massa vägar, rishögar och tomter. Allt i något informativt syfte.
"Här är det" - Precis som det står på toadörren hemma hos min mamma.

Mestadels är jag riktig less på de här bilderna, det är sällan jag riktigt anstränger mig för att ta en sån bild. Ärligt.

/Sandra

Sånt.




Det är svårt att förklara. Den där när ett djur på flera hundra kilo följer en tyst genom en hage med snö. Nästan ljudlöst som en skugga ur en Myazaki-film.
Det är svårt att förklara hur det känns.

Hur viktigt det kan bli i vissa skeenden i livet. Att någon bara följer efter utan att fråga eller utan ett ljud. Otroligt.

Idag lyssnar jag på det här: Ólafur

/Sandra

Kamera, någon?


/Sandra

Ny polischef.


I tidningen på måndag. Då kommer även fler bilder. Prömise!

/Sandra

Att åka buss.



I torsdags åkte jag och min kollega buss till Stockholm på arbetstid. Helt enkelt för att tydligen är det fler och fler som åker buss till Stockholm från Nyköping. Det kan jag förstå. Generellt så går det bättre avgångar, både till och från Stockholm. Det är billigare men tar lite längre tid.

Jag åker rätt mycket buss när jag åker till Stockholm (som är för sällan..). Men väljer även tåg. Det beror nästan lite på vad jag har lust med.

Jag bestämde nu att jag ska bli bättre på att åka till Stockholm.

/Sandra

Dagens ettabild.


/Sandra

Snabbt tips.

barnbilder ska inte vara uppställda, men, är dessa dokumentära eller uppställda? vad tror ni?
snygga är de iallafall:


/Sandra

Rätt het vecka.

Varit utomläns och jobbat tre gånger denna vecka. (utomläns - inte utomlands.) Linköping i måndags, Stockholm i tisdags och Stockholm igen igår. Då blir det lite mer hektiskt. Därav nada bloggande.

Idag har jag skrivit krönika till morgondagens lördagsbilaga som kommer handla om Alek Poulten. Kommer ni ihåg honom?
Klart ni gör. Han och hans klass vart ju årets barnhjältar. Scrolla fram till 78:20 ungefär så kan ni se när de fick pris:
Svenska Hjältar-galan.
Jag grinade när jag såg det. Jag har ju följt det på lite nära håll och varit ganska så berörd hela året.
Han är en otrolig människa Alek, varm och modig. En riktig förebild.



Så köp tidningen imorgon lördag, för det blir två uppslag om Alek.

/Sandra

Vid Nyköpingsån.


En väldigt smygtagen bild. En sån där ögonblicksbild.

/Sandra

En revybild till.


Fast från Trosarevyn. Undra om jag kommer få fota Gnestarevyn också i år? Det verkar inte som det..

/Sandra

NH i fredags.







Står mycket bakom plexiglaset nuförtiden. Förut stod jag aldrig bakom plexi:t utan stod alltid i ett bås. Nackdelen med bås är flygande puckar, spelare som kommer över sargen och klubbor som flyger. Det var någon gång när jag var trött jag ställde mig bakom plexiglaset istället, för jag kände att jag inte hade koncentrationen med mig. Ingen koncentration + flygade puckor/människor = dålig kombo.

Sen dess har det blivit allt oftare.
Nackdelen med plexiglas finns ju också, för det första är de i Nyköping (och de i Gnesta) så jäkla skitiga att det är på gränsen att man faktiskt kan fota igenom dem. Men det går. Man förlorar ljus för det bryts i glaset och i vissa vinklar blir bilderna oskarpa för ljuset bryts fel i glaset.
Men man slipper få en puck i huvudet, det kan det vara värt ibland.

/Sandra